En dag ska vi alla dö

Alla andra dagar ska vi INTE det:)

Igår när jag gick på stan såg jag på håll en person som jag varit ovän med i tio år typ. Ruggig historia det där och jag har tänkt ofta på hur det kunde bli så. Men det som är så jävla skönt nu är att jag har kommit till en punkt då jag inte bryr mig. Det rör mig inte i ryggen längre. Det märkte jag då vi sakta närmade oss varann o båda låtsades som att vi inte såg den andre. Ingen av oss hälsade och för första gången tänkte jag bara "Gu, vad skönt att den personen inte finns i mitt liv":)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0