Vilken resa

I förrgår ringde det en från arbetsförmedlingen till mig (inte min nuvarande handläggare utan en annan som jag har jättebra kontakt med, Anna-Lena) om att hon hade ett eventuellt jobb till mig. Jag höll på att laga mat precis då (bollnäsborna skulle dyka upp om typ en kvart) och hon skulle bara ringa o höra om jag var intresserad innan hon gick hem för dagen. jag frågade vad det var för jobb, men det sa hon att det kunde vi ta i morgon istället. Vi bokade en tid och så var det med det.
På kvällen började jag fundera på vad det kunde vara för jobb och tänkte igenom alla möjliga scenarion.

Jag gick dit igår som sagt och vi pratade i över en timme. Jobbet hon hade i åtanke var att jag skulle jobba halvtid som sekreterare på ett företag som arrangerar takvandringar i stockholm. Ha ha ha, asgarv! Det hade jag aldrig kunnat ens komma på i fantasin att det var ett sånt jobb hon hade tänkt ut:) Grejen är att jag är JÄVLIGT höjdrädd (det vet alla som känner mig). Företaget ville att man skulle kunna gå en sån där vandring på taket pga att man då skulle kunna svara på alla frågor eventuella kunder har. Jag sa att jag skulle kunna tänka mig att gå upp på taket, men jag kan inte garantera att jag klarar av att gå en hel vandring runt där uppe www.upplevmer.se. Vi bestämde att jag skulle fundera på detta och att vi skulle höras nästa dag (läs idag).

Jag gruvade mig hit o dit om det här. Jag försöker att utmana mig själv hela tiden, men det här var fan på gränsen. Till slut när jag vaknade i morse hade jag bestämt mig.

Jag skulle göra det! Fy fan, men jag skulle göra det! Det första jag gjorde idag var att ringa Anna-Lena. Inget svar. Jag pratade in ett meddelande om att jag ville ha det eventuella jobbet. sen ringde jag till a-kassan. Fick info där som jag tyckte lät bra ändå. Sen arbetsförmedlingen, a-kassan igen för att dubbelkolla. JAG HATAR VERKLIGEN DEN MESTA AV PERSONALEN SOM JOBBAR INOM AKASSAN! Otrevligare personal får man fan ta o leta efter. Den andra personen jag pratade med sa att hon inte kunde svara på mina frågor eftersom det var olagligt. Hon måste vara störd inni huvet sitt! Orkar inte gå in på allt vi pratade om, men det slutade iaf med att jag sa "Tack så mycket för ingenting".

Ja ja, skit i henne. Jag fick tag i min handläggare o han skulle kolla upp en hel del grejer. På arbetsförmedlingen är de iaf trevliga.

Sen bestämde jag mig för att äta lunch med Sparran inne i stan. Åt en jättegod macka med brieost o salami.

Efter det åkte jag till Gamla stan och gick till Riddarholmen där Upplevmer har sitt kontor. Ville se hur det såg ut och hur högt det där huset man ska gå på ser ut i verkligheten. Det är gode högt, men jag skulle nog klara av det där tänkte jag.

Efter det så ringde jag Anna-Lena igen för att höra lite. Hon sa att hon fått mitt meddelande om att jag ville ha jobbet och att hon precis hade pratat med företaget. Tyvärr var det så att det inte skulle bli aktuellt med jobb förrän i juli och inte i mars som det varit tänkt från början. Detta pga att de lokaler de har håller på att renoveras och att man hade hittat RADON i dem idag och därför inte går att arbeta i. Renoveringen skulle ta längre tid än de trodde. Det är så jäkla typiskt.

Ja ja, jag ska iaf inte ge upp utan jag ska försöka utmana migsjälv med höga höjder, typ gå upp i stadshuset osv. Då kanske jag kan återkomma då till dem i juli så får vi se.

Kommentarer
Postat av: Nyfikna blivande Fröken Ann-Sofie

Vet du, jag tycket du var SÅ modig som tackade jag till jobbet! Vet inte om jag hade vågat det. Synd att du inte fick det...

Kram

2009-01-24 @ 12:39:12
URL: http://flikkan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0